Näringsmedicinsk terapinäringsmedicinsk terapi

Näringsmedicinsk terapi utgår från ett funktionsmedicinskt synsätt. Sprida information om och uppmuntra till en sund livsstil, sund kost och hälsobefrämjande användning av näringstillskott är en del av detta. Vi arbetar bland annat med att skräddarsy kost och näringstillskott för att stödja en optimal hälsa för individen. Till vår hjälp har vi exempelvis medicinska analyser. Verktygen är t i form av vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror, enzymer och andra ämnen.

Näringsmedicinsk terapi är ett viktigt komplement till den allmänna sjukvården och friskvården när det gäller att stödja en optimal hälsa med näringsråd.

Källa: Näringsmedicinska terapeutförbundet (NMTF)

Funktionsmedicin

Utgångspunkten är människan som helhet, de bakomliggande orsakerna till sjukdom. Funktionsmedicinen tittar på sambandet mellan genetiska, miljömässiga och livsstilsfaktorer som kan påverka hälsobilden.

Funktionsmedicinens grundprinciper

  • Förståelse för biokemisk individualitet, baserad på genetiska och miljömässiga skillnader mellan individer
  • Utgångspunkten är människan som helhet istället för fokus på sjukdom
  • Uppnå dynamisk balans mellan inre, yttre samt själsliga faktorer
  • Kännedom om det finns täta sammankopplingar av inre fysiologiska faktorer
  • Hälsa ska ses som en positiv livskraft och inte bara frånvaro av sjukdom
  • Förbättra hälsan, inte bara livslängden, genom att främja organreserven

Källa: The Institue for Functional Medicine

Näring

Bra näring och näringsmedicinsk terapi kan påverka hälsan minst på nedanstående sätt. Den kan:

  • Öka vårt fysiska och psykiska välbefinnande
  • Ge oss energi
  • Förse kroppen med viktiga byggstenar
  • Förebygga sjukdomar
  • Skydda oss mot farliga miljögifter
  • Påskynda kroppens läkning och återhämtning från sjukdomstillstånd
  • Reglera grundläggande cellulär, hormonella och biokemiska processer
  • Optimera vår genetiska potential

Men det är också klart att näringsbrister uppstår gradvis. Första tecknet kan vara svaga, diffusa symtom som t ex ökad trötthet. Från detta utvecklas ofta diverse kroniska besvär som är livskvalitetsnedsättande. Kost och näringstillskott är alltså viktiga verktyg för att uppnå bra hälsa.

Faktum är att många av oss, även de som upplever att de äter näringsriktigt, inte äter en balanserad kost. Nästan 40 procent av de kalorier många människor äter kommer från raffinerad och behandlad snabbmat eller snacks. Dessa födoämnen innehåller visserligen kalorier, men nästan inga av de är vitaminer eller mineral som vi verkligen behöver. Och även om vi får i oss rätt kost är det inte säkert att vår matsmältningsapparat fungerar tillräckligt bra för att bryta ned, absorbera och transportera den föda och näring som vi så väl behöver. Många människor har brist på matsmältningsenzymer och har ett felaktigt PH-värde i matsmältningskanalen. Detta försämrar förmågan att effektivt ta upp vitala näringsämnen.

Följande förklarar varför den moderna människan behöver tänka om när det gäller val av kosthållning och behov av näringstillskott. Kompensation behövs för det som idag saknas i kosten.

  • Kemiska bekämpningsmedel påverkar näringsvärdet hos det vi odlar.
  • Konstgödsel tillför några få mineral men minskar mängden spårämnen och C-vitamin.
  • Genmanipulation minskar mängden av näringsämnen och fytokemikalier. Den rubbar också den naturliga näringsbalansen.
  • Kemikalierna från jordbruket innehåller giftiga ämnen.
  • Exponering för värme, ljus, vatten och diverse kemikalier under hanteringen eller raffineringen försämrar kvaliteten.
  • Att plocka frukt och grönsaker för tidigt, så att det inte ruttnar på väg till affären, påverkar näringsvärdet.
  • Långa transportsträckor gör färskvaror svagare. Få familjer odlar frukt och grönsaker och har möjlighet att skörda och äta dem direkt.
  • Långa lagringstider försämrar näringsvärdet. En oktoberpotatis innehåller minst det dubbla näringsvärdet jämfört med aprilpotatis som lagrats i 6 månader.
  • Näringsvärdet sjunker när maten tillagas och sedan värms upp. Mycket av det man äter idag är uppvärmd halvfabrikat.
  • Det sura regnet stjäl kalcium, magnesium och andra livsviktiga näringsämnen från grödorna.
  • Tjernobylolyckan har lämnat efter sig oanade skador och konsekvenser för hela näringskedjan.
  • Tungmetaller i fisk ökar. Undvik fisk från Östersjön och de flesta insjöar, om du inte vet hur ren sjön är.
  • Onaturlig uppfödning av djur: kycklingar i bur, omvandling av kor från vegetarianer till kannibaler, där ”galna-kosjukan” är ett bra exempel. Överanvändning av antibiotika och tillväxthormoner i djuruppfödning utomlands.
  • För stort intag av raffinerade produkter och socker samt för låg konsumtion av frukt, fullkornsbröd och grönsaker. Endast 19 procent av svenskarna äter minst 5 portioner frukt och grönt dagligen.
  • Kaffe och läskedrycker i stora mängder dricks istället för vatten och behovet av näring ökar på så vis.
  • Överanvändning av mikrovågsugn. Energikraften hos mat som tillreds i mikron förstörs och näringsvärdet försämras.
  • Alltför många måltider består av snabbmat från kiosken eller halvfabrikat som uppvärms hemma.

Källa: Wilhelmsson P., Näringsmedicinska Uppslagsboken Andra Upplagan, Örtagårdens Bokförlag, Falun, 2011

Näringstillskott/Kosttillskott

Vitaminer och mineral är kroppsegna ämnen som kroppen känner till och använder för att utföra de tusentals biokemiska underverk som ständigt pågår i den.

Näringstillskott i rätt dosering har ett livsförlängande och en sjukdomsförebyggande effekt.  Man kan också ersätta eller komplettera läkemedelsbehandling med näringstillskottbehandling. Det finns tusentals studier från olika världsdelar som bekräftar hur vitamin- och mineralterapi (klinisk nutrition) förebygger och förbättrar sjukdomstillstånd. Det är ytterst sällan det förekommer några allvarliga och skadliga förlopp i samband med konsumtion av kosttillskott. De flesta komplikationer undviker man genom att minska dosen eller utesluta medlet om man  är överkänslig mot det.

Huvudorsaker till varför alla behöver inta näringstillskott för ett friskare liv:

  • Marken och maten innehåller för det mesta mindre näring och mera gifter och tillsatser än för 50 år sedan, följden blir att vi får mindre näring i oss av den mat vi äter idag.
  • Vi äter för dålig mat och väljer fel mat. De allra flesta äter för mycket skräpmat, för mycket snabbmat och för lite vital mat och i och med detta får mani sig för många kalorier men för lite näring. Mindre än 20 procent äter minst 5 portioner frukt och grönsaker dagligen. Mindre än 5 procent äter de minst 10 portioner frukt och grönsaker som rekommenderas för optimalt skydd från kroniska sjukdomar.
  • Alla utsätts vi för ett ökat antal metaller, rök, plasttoxiner och andra miljögifter. Näringsämnen används av kroppen för att skydda oss från miljögifter samt för avgiftning av samlade miljögifter.
  • Fler och fler personer intar läkemedel under långa perioder. Kroppen behöver använda vitaminer och mineral för att omsätta läkemedel samt minska läkemedelsbiverkningar.
  • Många kvinnor i fertil ålder använder p-piller. P-piller ökar utsöndringen av bl a folsyra och zink.
  • Intag av kosttillskott förebygger sjukdomar, ger bättre livskvalitet och minskar belastningen på sjukvården.

Källa: Wilhelmsson P., Näringsmedicinska Uppslagsboken Andra Upplagan, Örtagårdens Bokförlag, Falun, 2011

Varmt välkommen till näringsmedicinsk terapi hos oss!